Kraftsamling för tryggare och trivsammare bostadsområden i Sundsvall

Sundsvalls kommun har som mål att utjämna sociala skillnader och trygga bostadsområden är en förutsättning för att uppnå stadens mål. Trygga, trivsamma bostadsområden handlar om allt från själva utformningen av boende- och utemiljön till vilka som har tillgång till platsen.

- Som bostadsbolag har vi ett ansvar för att skapa trygga hem för våra hyresgäster. Att behöva gå förbi ett okänt gäng precis utanför sin lägenhetsdörr, eller bli störd av höga röster i trapphuset eller källaren, skapar otrygghet. Som hyresgäst ska man vara trygg i hela huset, säger Satu Grönvall, boendesamordnare på Mitthem.

Roger Flodin är affärsområdeschef för fastighetsbolaget Balder i Sundsvall och har under senare år sett en ökning av personer som uppehåller sig i trapphus. Förutom att det så kallade trapphänget påverkar tryggheten för boende och deras gäster, medför det ofta också skadegörelse och nedskräpning.

Via kollegor i Göteborg hade Roger kännedom om Trygga Trappan; En arbetsmodell med syfte att öka tryggheten samt förebygga brott och ordningsstörningar i boendemiljön genom en närmare samverkan och dialog mellan fastighetsägare och polis. Då Balder och Mitthem upplevde samma utmaningar började bolagen tillsammans med polisen att planera för en gemensam satsning.

- Balder har alltid haft ett starkt socialt engagemang och vi vill att alla våra hyresgäster ska trivas och känna sig trygga. När vi nu inför Trygga Trappan i våra bostadsområden i Sundsvall är det ett komplement till arbetet vi redan gör såsom trygghetsvandringar, hyresgästdialoger, installation av elektroniska passagesystem med mera, säger Roger Flodin.

I Sundsvall har Balder bostäder i Bredsand, Kvissleby, Stockvik och centrum. Mitthem inför i det inledande skedet Trygga Trappan på ett antal adresser i Nacksta och Skönsberg, där man av Sundsvalls kommun fått i uppdrag att bidra till en positiv utveckling. 

Trygga Trappan används sedan tidigare av andra bostadsbolag i Sverige som haft utmaningar med att obehöriga samlas i trapphusen och skapar otrygghet. Arbetsmetoden har visat på god effekt och i en enkätundersökning som Polismyndigheten i Malmö genomförde 2018 svarade 89,5 procent av de boende att hänget i trappuppgångar minskat där Trygga Trappan implementerats. Dessutom hade otryggheten minskat från 84 % till 48 %.

- När ungdomar börjar hänga i trapphus och källare finns en stor risk att det uppstår problem med skadegörelse, hot och otrygghet för de boende. Miljön lockar även till sig ungdomar som befinner sig i riskzonen för olika sorters kriminalitet. Trygga Trappan jobbar proaktivt mot just detta, berättar Annica Odelind, Polisinspektör i Medelpad.

I ett av Göteborgs bostadsområden har Balder tillsammans med andra fastighetsägare, polisen m.fl. arbetat enligt Trygga Trappan-modellen under ett år och med goda resultat. Satsningen ska analyseras närmare inom kort, men den gemensamma uppfattningen är att trapphänget har minskat. Även Balders NKI-undersökning (Nöjd Kund Index), visar att tryggheten har ökat på adresser där Trygga Trappan införts.

För mer information, vänligen kontakta:
Roger Flodin, Affärsområdeschef Balder, telefon +46 (0)60-52 45 52.
Satu Grönvall, Boendesamordnare Mitthem AB, telefon +46 (0)60-13 95 02.
Annica Odelind, Polisinspektör Utvecklingscentrum Nord, Nationella operativa avdelningen, telefon +46 (0)70-312 35 18.